Maestro Blomstedt
Herbert Blomstedt bjuder med hela sin erfarenhet och skicklighet på optimistisk och livsbejakande musik. Bachs kantat Jauchzet Gott in allen Landen, med sina sprudlande sopran- och trumpetstämmor, gör verkligen skäl för sitt namn: Lovsjung Gud i alla länder. Drygt hundra år senare skrev Mendelssohn sin Lobgesang, ett jublande verk med smittsam glädje. Fredagens konsert finns att uppleva i efterhand på Play. I samarbete med Sveriges Radio P2 Live.
Av Felix Mendelssohns fem ”mogna” symfonier intog länge den så kallade Lobgesang, skriven till 400-årsminnet av Johann Gutenberg och uppfinnandet av boktryckarkonsten, en undanskymd plats. Men inom ramen för det gångna halvseklets omfattande Mendelssohn-renässans har verket åter blivit populärt. Kronologiskt är det egentligen hans fjärde och näst sista symfoni; numreringen följer förlagsutgivningen, inte tillkomstår, och Mendelssohn kallade själv aldrig verket för en symfoni.
Mendelssohn hade svårt att genrebestämma Lobgesang innan den fick beteckningen symfoni-kantat. Denna hybridform till trots blev Lobgesang, vars textavsnitt är hämtade ur Bibeln, under 1800-talet ett av hans mest populära verk. Det omfångsrika, elva satser långa verket var ämnat att framföras i konsertsalen och inte i kyrkorummet. Uruppförandet ägde rum inom ramen för den tre dagar långa Gutenberg-festen i Leipzig i juni 1840. Staden var då sedan länge centrum för tyskt förlagsväsen och firandet var en hyllning till de upplysningsideal som möjliggjorts genom boktryckarkonstens innovationer.
En annan stor kompositör som liksom Mendelssohn verkade i Leipzig var Johann Sebastian Bach som var körledare i Tomaskyrkan i Leipzig från 1723 fram till sin död 1750. Under åren i Leipzig tillkom många sedermera berömda verk liksom många kantater, framför allt under hans första år i Leipzig. Jauchzet Gott in allen Landen är dock yngre. Den uruppfördes 1730 men kan ha skrivits tidigare. Unikt för denna kantat är Bachs användande av trumpet- och sopransolister som båda ges virtuosa solostämmor. Solisternas insatser har beskrivits som besittande ”jubel i överflöd och bländande skönhet”, passande kantatens titel: Lovsjung Gud i alla länder.
Bach ledde under flera år musiksällskapet Collegium Musicum i Leipzig, en av många liknande ensembler som uppstod och blomstrade i tyska städer under 1700- och 1800-talet. En annan sådan orkester var Grosses Concert, som nästan fyrtio år efter grundandet 1743 flyttade till Leipzigs tyghandlarhus, Gewandhaus. Femtio år senare blev Felix Mendelssohn Gewandhausorkesterns femte chefsdirigent och drygt 160 år därefter skulle den posten tillfalla ingen mindre än Herbert Blomstedt. Han ledde den anrika orkestern i sju framgångsrika år och gav nyligen även Lobgesang med dem, tillsammans med solisterna Marie Henriette Reinhold och Tilman Lichdi. Till denna konsert i Berwaldhallen kommer också sopranen Simona Houda-Šaturová, som även sjunger solopartiet i Bachs Jauchzet Gott in allen Landen.
Text: Henry Larsson, David Saulesco
Medverkande
Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.
Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.
Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.
Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.
Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.
Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.
Herbert Blomstedt är en av vår tids mest berömda och framstående dirigenter. Han debuterade 1954 med Kungliga Filharmonikerna, samma år som han tillträdde som chefsdirigent för Norrköpings Symfoniorkester. Han har därefter haft samma prestigefyllda roll hos Oslo-Filharmonien, Danmarks Radios Symfoniorkester, Staatskapelle Dresden, Sveriges Radios Symfoniorkester, San Francisco Symphony, Nordtyska Radions Symfoniorkester och Gewandhausorchestern, en avundsvärd meritlista som få dirigenter har uppnått.
Bland alla priser och utmärkelser som Blomstedt tilldelats kan nämnas två Grammy Awards, medaljen Litteris et Artibus, hedersdoktorat vid bland annat Göteborgs Universitet och Serafimermedaljen för sina insatser för svenskt musikliv. Han är hedersdirigent vid bland annat Sveriges, Danmarks och Japans radiosymfoniorkestrar, vid Gewandhausorkestern och flera andra av världens mest framstående orkestrar. Han ger fortfarande konserter runt om i världen och hyllas för såväl sin ödmjuka och sakliga framtoning som sin enorma skicklighet, precision och kunskap.
Herbert Blomstedt studerade först vid Kungliga Musikhögskolan och Uppsala universitet, senare vid Juilliard School i New York för bland andra en annan legendarisk dirigent, Leonard Bernstein.
Marc Korovitch är chefsdirigent för Paris ungdomskör, Jeune chœur de Paris, och arbetar regelbundet med bland andra Franska radions kör och den framstående franska kören Accentus. Med SWR Vokalensemble har han bland annat spelat in Ravels Daphnis och Chloé och framfört Berlioz Romeo och Julia, även tillsammans med NDR Chor. 2017 deltog Korovitch och kören Accentus vid invigningen av det nya konserthuset La Seine Musicale i Paris. Han uppträder vid festivaler runt om i världen som Mozartwoche i Salzburg, Festival de Radio-France i Montpellier, Mostly Mozart Festival i New York och Recontres Musicales i Évian i Frankrike.
Simona Šaturová är känd för operaroller som Violetta i Verds La traviata, Servilia i Mozarts Titus, Konstanze i Enleveringen ur Seraljen och Adele i Strauss Läderlappen. Hon är likaså internationellt uppmärksammad konsert- och oratoriesångerska med Mozarts Mässa c-moll som ett av hennes mest framförda verk. Även Mahlers Symfoni nr 2 och Beethovens Symfoni nr 9 finns på hennes repertoar. Hon har spelat in album på bland andra Supraphon, Classico och Sony/BMG som fått fina utmärkelser, bland annat från Preis der Deutschen Schallplattenkritik.
Marie Henriette Reinhold har uppträtt som solist med bland andra Orchestre des Champs-Élysées, Gewandhausorchester Leipzig, Concerto Köln och Il Giardino Armonico samt med körer som Collegium Vocale Gent, Münchener Bachchor och Kammerchor Stuttgart. Bland operarollerna kan nämnas Grevinnan i Albert Lortzings Tjuvskytten, Fricka i Wagners Rhenguldet, Cornelia i Händels Julius Caesar och tredje damen i Mozarts Trollflöjten. Hon har uppträtt vid Bayreuth-festivalen flera gånger, bland som Grimgerde i Wagners Valkyrian. Hon medverkar på ett flertal inspelningar från olika skivbolag, bland annat i Haydns Stabat Mater med Kammerchor Stuttgart och Frieder Bernius, Bachs Johannespassion under ledning av Peter Schreier och Matteuspassionen med Hans-Christoph Rademann.
Tenoren Tilman Lichdi har nyligen gjort omfattande turnéer med Ton Koopman och Amsterdam Baroque Orchestra i Bachs Johannespassion och med gitarristen Klaus Jaeckle i Schuberts Die Schöne Müllerin i ett nytt arrangemang för sång och gitarr. Mozarts Mässa c-moll gjorde han med Herbert Blomstedt och NHK Symphony Orchestra i Tokyo i november 2019, samma månad han bland annat framförde Mendelssohns Lobgesang i Basel med Joachim Krause och Capriccio Barockorchester och Basler Bach-Chor. Han mellan 2005 och 2013 fast medlem av Nürnbergs Stadsteaters ensemble där han gjorde alla de stora tenorrollerna, med särskild förkärlek för Mozarts operor som Tamino i Trollflöjten, Don Ottavio i Don Giovanni och Ferrando i Così fan tutte. Han har gjort skivinspelningar av bland annat Bachs Matteuspassion som Evangelist och Schuberts båda sångcykler Die Schöne Müllerin och Winterreise i arrangemang för sång och gitarr.
Musiken
Johann Sebastian Bach skrev åtskilliga kantater. Ungefär tvåhundra är bevarade men han antas ha skrivit betydligt fler som sedermera gått förlorade. Merparten är sakrala, men ett drygt dussintal av de kända kantaterna är profana. De flesta av Bachs kantater tillkom under hans första år som Thomaskantor, ansvarig för kyrkomusiken i Leipzig, då det inte var en ovanlighet att han skrev en ny varje vecka. Bach skrev antagligen sin sista kantat någon gång under 1745.
1730 skrev Bach Jauchzet Gott in allen Landen, en kantat som inte hörde till något särskilt datum i kyrkoåret, men uruppfördes 15:e söndagen efter Heliga Trefaldighets dag. Kantaten är en av få som inte omfattar körsång utan enbart solist, i detta fall en sopran. Textförfattaren är okänd men har inspirerats av olika bibelavsnitt, inte minst ur Psaltaren. Texten avslutas med ett avsnitt ur psalmen Min själ skall lova Herran, Nun lob, mein Seel, den Herren.
Detta är även Bachs enda kantat skriven, utöver sedvanliga stråkinstrument och continuo, för solotrumpet. Från Bachs ankomst till Leipzig till sin död var musikern och kompositören Gottfried Reiche Bachs förste trumpetare och lär ha varit den till vilken trumpetstämman skrevs. Av kantatens fem satser är det yttersatserna som inkluderar trumpeten; den koloratur-utsmyckade första satsens aria och det avslutande, festliga Alleluja. Andra satsens recitativ i moll leder enkelt och okomplicerat vidare till mittensatsen, koralens andra aria, även den i moll men med ljuvliga linjer för sopransolisten. Fjärde satsen är en koralfantasi där sopranen sjunger en enkel, vacker melodi över ett rörligt, lekfullt ackompanjemang i continuo och två violiner, och utan avbrott kommer finalens utbrott av ren, oförfalskad glädje över människans relation till Gud.
Text: David Saulesco
Mendelssohn tyckte själv att bara hans tredje symfoni, ”den skotska”, var riktigt fullvärdig. Inte ens A-dursymfonin, ”den italienska”, blev han trots omarbetningar så nöjd med att han lät publicera den. Däremot vittnar många framföranden av Symfoni nr 2 ”Lobgesang” under Mendelssohns egen ledning, om hans kärlek till detta verk. Att Mendelssohn trots detta inte nämnde den vid sidan av den skotska symfonin berodde kanske på att han ville vara noga med språket; någon symfoni i egentlig mening är inte denna ”symfoni-kantat”.
Det låg annars i tiden att liksom Beethoven föra in vokala inslag i den symfoniska satsen. Richard Wagner skulle snart börja förkunna sitt evangelium om att instrumentalmusiken måste förena sig med sång- och scenkonst för att motivera sin fortsatta existens. Men Wagner pratade mest i egen sak – han skrev som bekant bara en symfoni – och framtiden skulle visa på den mänskliga röstens motsträvighet i symfoniska sammanhang. Därför gör vi Mendelssohn ingen orätt om vi tar fasta på beteckningen symfonikantat, snarare än symfoni, när det gäller Lobgesang.
Några forskare har hävdat att Mendelssohn arbetade på både en symfoni och en kantat när han fick en beställning på ett större verk till boktryckarkonstens 400-årsjubileum i Leipzig 1838–1840. Han skulle då ha fogat samman båda styckena med ett enkelt handgrepp: Det högtidligt uppåtstigande trombon-motivet som inleder symfonin blev ett sammanbindande huvudtema genom att också presenteras i den första körsatsen.
Lobgesang, lovsång, inleds med tre ordinärt symfoniska, instrumentala avsnitt: ett allegro, ett scherzo och ett adagio. Två imponerande lovsånger tillkännager sedan ett trösterikt budskap om ljusets seger över mörker och plåga. Texterna lär Mendelssohn själv ha sammanställt ur Bibeln och ljuset får symbolisera människoandens triumf genom boktryckarkonstens livgivande inverkan på en undertryckt och olycklig mänsklighet.
Text: Jan Lennart Höglund
Ungefärlig konsertlängd: 2 timmar inkl. paus
Fler konserter
Dark Paradise – porträtt av Lana Del Rey
Ett nyskapande porträtt av Lana Del Reys egensinnigt sorgsna musik med Jennie Abrahamson, Moto Boy och Radiokören under ledning av Hans Ek.
JULKONSERT 2024
I Berwaldhallen firas julen med Radiokören och musiker ur Sveriges Radios Symfoniorkester som bjuder på stämningsfull julmusik från den klassiska repertoaren.
TRETTONDAGSKONSERT 2025
Ett sprakande musikaliskt fyrverkeri i Berwaldhallens festliga Trettondagskonsert med dirigent Chloe Rooke och solisterna Rebecka Wallroth och Joachim Bäckström. Kvällen konferencierer är P2:s Karin Birgersson och Johan Korssell.