Rachmaninov 150 år: Vigilia
I fem specialprogram firar Berwaldhallen den 150-årsjubilerande pianisten och tonsättaren Sergej Rachmaninov. Det sägs att Rachmaninov komponerade Vigilia på bara två veckor i början av 1915. Verket kom att bli ett av hans egna favoriter och delar av det framfördes, på hans begäran, vid hans begravning. Här tolkas det av Radiokören under ledning av chefsdirigent Kaspars Putniņš i nyligen återöppnade Högalidskyrkan.
Konserten sänds i Sveriges Radio P2 samt på Berwaldhallen Play fredagen den 3 november kl 19:00.
Medverkande
Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.
Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.
Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.
Kaspars Putniņš är chefsdirigent för Radiokören sedan 2020, och nytillträdd chefsdirigent för Lettiska radions kör som han arbetat nära i över 30 år. Han var tidigare chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör åren 2014–2021. Som gästdirigent uppträder Putniņš regelbundet med bland andra RIAS kammarkör, SWR Vokalensemble Stuttgart, Collegium Vocale Gent, DR Vokalensemblet, Nederländska radions kör, NDR Vokalensemble Hamburg och Chorwerk Ruhr.
Putniņš är en van uttolkare av såväl renässanspolyfoni som romantiska körverk, men har under hela sin karriär haft som sin huvudsakliga inriktning att verka för och inom den samtida körmusiken. Han har odlat täta kontakter med baltiska och nordiska tonsättare såsom Maija Einfelde, Mārtiņš Viļums, Gundega Šmite, Toivo Tulev, Lasse Thoresen, Gavin Bryars and Andris Dzenitis. Han har även initierat flera sceniska projekt i samarbete med skådespelare och visuella konstnärer och arbetat nära unga körsångare och dirigenter, till exempel som konstnärlig ledare för Tenso Europe Chamber Choir åren 2013–2017.
Hösten 2023 släpptes Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra och Fyra sånger för dubbelkör, inspelade tillsammans med organisten Johan Hammarström. Hans katalog av skivinspelningar inkluderar även bland annat Pēteris Vasks Māte saule, Jonathan Harveys The Angels, Sergej Rachmaninovs Vigilia och Alfred Schnittkes Konsert för kör. Skivan med Schnittkes Psalms of Repentance och Arvo Pärts Magnificat och Nunc dimittis, inspelade med Estlands filharmoniska kammarkör, belönades 2018 med både Gramophone Award och Diapason d’Or.
Kaspars Putniņš har tilldelats två av Lettlands främsta utmärkelser för sitt musikerskap: det stora musikpriset Lielā mūzikas balva och Lettiska ministerrådets bragdpris inom kultur och vetenskap. För sin gärning som chefsdirigent för Estlands filharmoniska kammarkör belönades han 2019 med den estniska kulturstiftelsen KULKA:s årliga pris. Putniņš är född i Riga i Lettland och var bara 26 år gammal när han först tillträdde som dirigent för Lettiska radions kör.
Anna Hedelius är en svensk kulturjournalist, författare och moderator med särskilt fokus på klassisk musik och scenkonst. Hösten 2019 gav hon ut boken Thalias hus – på spaning efter den svenska teaterns själ tillsammans med Göran Willis. Som teaterkritiker i SVT Kulturnyheterna och tidigare chefredaktör för scentidningen Nummer.se har hon under många år bevakat scenkonst i Sverige och utomlands. Hon skriver återkommande för flera av landets större kulturtidskrifter. Till Berwaldhallen är hon knuten som podiepresentatör, moderator och skribent, tidigare även som musikredaktör.
Musiken
Vigilia är ett centralt verk i den ryske tonsättaren Sergej Rachmaninovs produktion, inspirerat av och delvis baserat på traditionell rysk kyrkosång med inslag av västerländsk polyfoni. Titeln kan närmast översättas med ”vaka”. Verket, som även kan interfolieras i den ortodoxa gudstjänstordningen, består av femton körsånger för blandad kör a cappella. De sjungs på kyrkslaviska, ett liturgiskt språk med rötter tillbaka till 800-talet och med hemvist i kristet ortodoxa länder som Ryssland, Ukraina, Serbien och Bulgarien.
Sångstämmorna rör sig, som ofta i ryskortodox kyrkosång, inom ett begränsat intervallregister om en ters eller kvart. De mörka stämmorna är karaktäristiska: altarna och basarna, vilka kan gå ända ner till tonerna C och B i stora, respektive kontraoktaven. När Nikolaj Danilin – som ledde Moskvas sjuttiohövdade Synodkör vid uruppförandet 1915 – såg noterna skakade han på huvudet och sa: ”Sergej Vasiljevitj, var kan jag hitta såna basar? Det är som att leta sparris till jul.”
Nio av sångerna bygger på uråldriga ryska traditioner som ”znamenny”, Kievsk och grekisk sång. Resten är Rachmaninovs eget tematiska material. Ordet ”znamenny” kan översättas med ”skrivet med tecken” och refererar till ett ålderdomligt, icke-västerländskt notationssystem för unison sång.
Till skillnad från sin egen fem år tidigare komponerade Chrysostomos-liturgi, som Rachmaninov själv tyckte var för emotionell för sitt sakrala ändamål, var han mer nöjd med Vigilia. Verket, som trots allt i första hand verkar ha varit ämnat för konsertsalen, tillägnade han postumt sin lärare i kyrkomusik vid musikkonservatoriet i Moskva, Stepan Smolenskij. Det fick ett så entusiastiskt mottagande att man var tvungen att ordna med ytterligare fyra konserter samma säsong.
Två år senare störtade Lenin och bolsjevikerna det ryska tsardömet och Rachmaninov gick i frivillig exil. För de nya makthavarna var religiös musik av intet värde och Vigilia hamnade, i likhet med annan sakral musik, på musikhistoriens sophög. Ett halvsekel senare drogs verket åter fram ur glömskan och gavs till och med ut på skiva 1965, signerad det sovjetiska skivbolaget Melodiya.
Text: Henry Larsson
Ungefärlig konsertlängd: 1 tim
Lär dig mer genom att lyssna på Sveriges Radio P2
Biljetter
Fler konserter
Nordiska veckor: Sång utan ord
Wilhelm Stenhammars symfoniska kantat Sången, en hyllning till musikens under och till själva sångarlivet, och uruppförandet av Emmy Lindströms kör- och orkesterverk Sång utan ord.
Radiokören sjunger Bach
En av Bachs bästa kyrkokantater och en jublande glad, musikaliskt innehållsrik mässa står på programmet när Radiokören och Fredrik Malmberg gästar Oscarskyrkan i Stockholm.
Rachmaninov 150 år: Klockorna
Chefsdirigent Daniel Harding tolkar Sergej Rachmaninovs storslagna körsymfoni och Frank Peter Zimmermann spelar Edward Elgars älskade violinkonsert.