TRETTONDAGSKONSERT 2025
Rivstarta året med Sveriges Radios konserthus Berwaldhallens festliga Trettondagskonsert! Dirigent Chloe Rooke leder Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören och solisterna Rebecka Wallroth och Joachim Bäckström i ett glittrande musikfyrverkeri med något för alla smaker! Det blir en festlig smällkaramell av klassiker ur operalitteraturen, symfoniska mästerverk, körverk och musikallåtar. Sveriges Radio P2:s Karin Birgersson och Johan Korssell är kvällens konferencierer.
Fanfarer, planeter och glädjepiller
Den amerikanske tonsättaren Aaron Copland skrev Fanfare for the Common Man 1942, mitt under brinnande världskrig. Han var inspirerad av USA:s dåvarande vicepresident George Wallace som hållit ett tal om humanism, rättvisa, längtan efter fred och drömmen att alla människor skulle kunna leva sina liv utan rädsla. Fanfaren är därför tillägnad ”the common man” – den vanliga människan.
Femtio år senare komponerade Joan Tower, även hon en amerikansk kompositör, sin Fanfare for the Uncommon Woman nr 6, med en blinkning till Coplands stycke. Själv beskriver hon verket som en hyllning till ”alla kvinnor som vågar ta risker och är äventyrliga”.
Om det var någon kvinna som verkligen tog risker så var det den svenska tonsättaren Elfrida Andrée. Hon utmanade hela det svenska musiketablissemanget och krossade ett otal glastak under sin karriär. Bland mycket annat genomdrev hon att kvinnor skulle få utbilda sig till organister – och hon blev själv Sveriges första kvinna på posten som domkyrkoorganist. Hon var också kompositör och dirigent. Från hennes digra verklista får vi höra Rings Drapa ur orkestersviten Fritiofs saga som bygger på skalden Esaias Tegnérs diktepos med samma namn.På liknande sätt som Tegnér hämtat stoff till sitt verk från de fornnordiska sagorna inspirerades den tyske tonsättaren Carl Orff av profana dikter från tidig medeltid då han komponerade sin sceniska kantat Carmina Burana. De två korta satser vi får höra ikväll är svängiga och sprittande glädjepiller. Ur Gustav Holsts magnifika orkestersvit Planeterna uppenbarar sig slutligen glädjens budbärare själv, i skepnad av planeten Jupiter. Engelsk folklore och naturlyrik mixas och smälter samman till ett mäktigt orkesterfyrverkeri.
Musikdramatik i massor
Gioachino Rossini var den dominerande operatonsättaren i Italien under tidigt 1800-tal. I arian Una Voce poco fa ur Barberaren i Sevilla har den finurliga Rosina beslutat sig för ett framtida liv med sin älskade Lindoro. Inget kan hindra dem, och skulle det uppstå problem kommer hon att lösa det med något smart trick.
Gaetano Donizetti tillhör generationen efter Rossini. Han skrev 75 operor, och Kärleksdrycken är en av de mest populära. Den tafatte ynglingen Nemorino har precis insett att Adina, den kvinna som han är upp över öronen förälskad i, faktiskt älskar honom tillbaka. I arian Una furtiva lagrima svämmar hans känslor över, och han vill inget hellre än att sluta henne i sin famn. Av Rossini får vi även passande nog höra körstycket Toast pour le nouvel an (Skål för det nya året).
Den berömda varietésångerskan Sylva och fursten Edwin älskar varandra intensivt i Emmerich Kalmáns operett Czardasfurstinnan. Men Edwins släkt är starkt emot förbindelsen, och olika omständigheter tvingar de unga tu åt olika håll. När de efter lång tid återser varandra möts de i duetten (Weisst du es noch) Heller Jubel och minns nostalgiskt sin forna kärlekslycka. Ur Victor Herberts operett The Enchantress får vi höra prinsessan Stellinas aria Art Is Calling For Me där hon drömmer om att få sjunga opera, endast som ett sätt att locka till sig prins Ivan som i sin tur är förälskad i operasångerskan Viven Savory.
Sviken kärlek och ond bråd död är klassiska teman inom operans värld och i Pietro Mascagnis opera Cavalleria rusticana sjunger Turiddu trotsigt, precis innan den slutliga katastrofen, en munter dryckesvisa, Viva il vino spumeggiante – leve det bubblande vinet!
Stor dramatik präglar också Georges Bizets opera Carmen. Den karismatiska Carmen har blivit häktad efter ett knivbråk och vaktas av soldaten Don José. Med sin Seguidilla trollbinder hon honom, och berusad av åtrå hjälper han henne att fly från arresten.
Benny Anderssons och Björn Ulvaeus musikal Chess speglar kärleken på flera olika sätt. I paradnumret Anthem beskriver den ryske schackspelaren kärleken till och lojaliteten med sitt fosterland. Han och amerikanskan Florence älskar varandra, men i duetten You and I, musikalens bitterljuva slutscen som också avslutar kvällens konsert, accepterar de till sist att deras kärlek inte har någon framtid.
Text: Elisabet Ljungar
Medverkande
Sveriges Radios Symfoniorkester är en av Europas främsta och mest mångsidiga orkestrar, som har mottagit flera priser och utmärkelser och samarbetar med världens främsta kompositörer, dirigenter och solister. Orkestern turnerar regelbundet, med hyllade gästspel runt om i Europa och världen, och har en omfattande, kritikerrosad skivkatalog.
Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, och sedan 2019 också dess konstnärlige ledare. Hardings tjänst fortsätter till och med säsongen 2024/2025. Två av orkesterns tidigare chefsdirigenter, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen, har utnämnts till hedersdirigenter. Båda fortsätter att göra regelbundna gästspel med orkestern.
Sveriges Radios Symfoniorkester är hela Sveriges symfoniorkester. Från sin hemmascen i Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen når orkestern hela landet i etern och på webben genom Sveriges Radio P2. Flera av konserterna visas även på Berwaldhallen Play, i SVT och på SVT Play, samt sänds internationellt genom EBU.
Radiokören består av 32 professionella sångare som tillsammans bildar ett unikt och dynamiskt instrument, hyllat av musikälskare och kritiker världen över. Radiokören möter publiken på sin hemmascen i Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthus, liksom i konsertsalar runt om i landet och på turnéer i hela världen. Dessutom når de miljontals lyssnare i Sveriges Radio P2, på Berwaldhallen Play och internationellt genom EBU.
Sedan 2020 är Radiokörens chefsdirigent den flerfaldigt prisbelönade lettiske kördirigenten Kaspars Putniņš. Sedan januari 2019 är den franske orkester- och kördirigenten Marc Korovitch kormästare för Radiokören, med ansvar för ensemblens vokala utveckling.
Radiokören bildades 1925, samma år som radion påbörjade sina sändningar, och gav sin första konsert i maj det året. I körens omfångsrika skivkatalog finns en mängd kritikerrosade och prisbelönade inspelningar. Hösten 2023 släpptes Kaspars Putniņš första skiva med Radiokören: Robert Schumanns Missa sacra, inspelad med organisten Johan Hammarström.
Den brittiska dirigenten Chloe Rooke (född 1996) är Emerging Artist in Residence vid Residentie Orkest i Haag, där hon dirigerar orkestern under fyra veckor per år och ansvarar för deras outreach-program. Hon gjorde sin BBC Proms-debut i somras som dirigent för London Sinfonietta och Orchestra of the Age of Enlightenment. Bland höjdpunkterna under 2024/2025 märks debuter med Philharmonia, Royal Liverpool Philharmonic, Aurora Orchestra och Noord Nederlands Orkest, på Palau de la Musica i Valencia och på Opera de Rouen, samt nyproduktioner av L’elisir d’amore på Garsington och av Turnages The Railway Children (uruppförande) på Glyndebourne, båda i Storbritannien. 2026 debuterar hon på Wiener Volksoper.
Rooke var biträdande dirigent för Nederländska radions filharmoniker 2022/2023 och dirigerade dem vid Amsterdam Concertgebouw och vid inspelningar. Hon vann Contemporary Award vid International Conducting Competition i Rotterdam 2022 och Audience Prize vid Donatella Flick-LSO Conducting Competition 2021 och har sedan dess regelbundet bjudits in till London Symphony Orchestra. Rooke är passionerad när det gäller musiken roll i arbete för social förändring och är konstnärlig ledare för Street Orchestra Live (Storbritanniens första gatuorkester).
Rebecka Wallroth debuterade i somras vid Verbierfestivalen, där hon sjöng Cherubin i en konsertversion av Mozarts Figaros bröllop. I höstas debuterade hon med Sveriges Radios Symfoniorkester i Boulangers Faust et Hélène under ledning av Daniel Harding. Höjdpunkter från säsongen 2023/2024 inkluderar debuterna i Wigmore Hall i London, i DR Koncerthuset tillsammans med Danmarks Radios symfoniorkester, samt med Kungliga Filharmonikerna i Stockholm som hon framförde Sju sånger av Alma Mahler tillsammans med.
Wallroth är nu inne på sin andra säsong med Berlin Staatsoper Unter den Lindens internationella operastudio, där hon bland annat gestaltat En kretansk kvinna i Mozarts Idomeneo, Andra tjänarinnan i Dircé i Cherubinis Medea och En tant i Janáčeks Jenůfa. Denna säsong på Staatsoper Berlin kan hon ses i roller som Cherubin, Mercedes i Carmen och Carlotta i Die schweigsame Frau.
Sommaren 2023 framförde Wallroth rollen Lilly i urpremiären av Andefabriken av Daniel Nelson på Vadstena slott och var också gäst i SVT:s direktsända program Allsång på Skansen. Samma år blev hon finalist i Queen Sonja Singing Competition och 2022 vann hon både Karl Staud Musikpreis och Gesangwettbewerb Feruccio Tagliavini i Österrike, där hon även belönades med Karl Böhm-priset för bästa Mozarttolkning.
Våren 2024 rolldebuterade Joachim Bäckström som Parsifal på Kungliga Operan där han bland annat även gestaltat Cavaradossi i Tosca. Han har spelat titelrollerna Peter Grimes i David Radoks nyproduktion på Janáček Theatre i Brno och Don Carlos på Theater Basel och sjungit Siegmund i en ny produktion av Valkyrian på Finlands Nationalopera i Helsingfors.
Bäckström har framträtt som gästsolist i ett flertal produktioner på GöteborgsOperan med roller som Hoffmann i Hoffmanns äventyr, Turiddu i Cavalleria Rusticana, Michel in Martinůs Trois fragments de Juliette, Den falske Dmitrij i Boris Godunov, Theseus i Monster in the Maze och Laertes i Thomas Hamlet. Förra säsongen sjöng han Francis i urpremiären av Mytomania av Paula af Malmborg Ward.
Med rollen som Don José i Carmen har Bäckström gästat GöteborgsOperan, Kungliga Operan, Det Kongelige Teater, Finlands Nationalopera, Malmö Opera och Opera Østfold i Norge. Han har sjungit Tamino i Trollflöjten på Grand Théatre de Genève, Det Kongelige Teater i Köpenhamn och Kungliga Operan, samt varit cover för rollen på Metropolitan Opera. Våren 2025 återvänder han till GöteborgsOperan som Peter Grimes och till Den Norske Opera i Oslo som Cavaradossi.
Bäckström har mottagit Birgit Nilsson-, Christina Nilsson- och Jussi Björling-stipendierna, samt stipendier från Oscar Crawford, Odd Fellow och Idella Foundation.
Karin Birgersson är programledare för Musikrevyn i P2, samt för Lördag med P2-familjen och P2 Klassiskt. Hon har en bakgrund som pianist med masterexamen från Royal Academy of Music i London.
Johan Korssell är musikjournalist vid Sveriges Radio P2. Mellan 2006 och 2020 var-Korssell programledare för Musikrevyn. Nuförtiden gör han bland annat podden Mästerverken och Korssell i P2. Han hörs dessutom regelbundet som presentatör i P2:s utbud av konsert- och operasändningar.Korssell har även gjort en rad P2-dokumentärer, under 2021 ett program om Leonard Bernstein. Johan Korssell har också varit med och tävlat i SVT:s Kulturfrågan Kontrapunkt.
Musiken
Mitt under andra världskriget höll USA:s vicepresident Henry A. Wallace ett uppmärksammat tal i New York City, där han uttryckte optimism inför tiden efter krigets slut: ”Jag hävdar att århundradet som vi är på väg in i – det som kommer efter detta krig – kan och måste bli den vanliga människans århundrade.” Wallace var demokrat och antikrigsförespråkare och i samma tal uppmuntrade han även till internationellt samarbete mellan länder utan militära eller politiska påtryckningar.
Wallace räknade även upp fyra plikter som den fria världen hade i kriget: Att producera till sin fulla kapacitet, att transportera materiel och soldater till slagfältet, att kämpa med all ens vilja och beslutsamhet, samt att bygga en varaktig, rättvis och frikostig fred. Dessa stod som parallell till den fria världens fyra friheter som dåvarande president Franklin D. Roosevelt hade räknat upp året innan: Yttrandefrihet, religionsfrihet, rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, samt rätten att leva ett liv utan rädsla.
Båda dessa tal fanns i den amerikanske tonsättaren Aaron Coplands medvetande när han i augusti 1942 fick en beställning på en fanfar för orkester av den brittiske dirigenten Eugene Goossens. Under första världskriget hade Goossens beställt fanfarer av brittiska tonsättare som skulle inleda orkesterkonserter i optimistisk och hjältemodig anda. Det blev så uppskattat att Goossens ville upprepa projektet med Cincinnatis symfoniorkester, som han då ledde.
Av de 18 fanfarer som Goossens beställde är det bara Aaron Coplands Fanfare for the Common Man som lever vidare. Coplands stolta och triumferande, men samtidigt värdiga och inte överdådiga fanfar, skriven för elva bleckblåsinstrument och slagverk, blev så väl mottagen att Copland själv två år senare återanvände den i sin tredje symfoni. Den engelska rockgruppen Emerson, Lake & Palmer gjorde dessutom på 1970-talet ett arrangemang av Coplands fanfar, som i sin tur bidragit till dess spridning och popularitet.
Text: David Saulesco
Cantique de Jean Racine var Gabriel Faurés bidrag till en tävling i samband med slutexaminationen vid École Niedermeyer – en skola för klassisk och religiös musik startad i Paris 1853. Fauré hade börjat på skolan som nioåring och bland annat haft Saint-Saëns som pianolärare. När han komponerade Cantique var han 19 år, och för verket vann han första pris.
Texten är som titeln vittnar om skriven av författaren Jean Racine, publicerad 1688 som en parafras på en latinsk hymn. Fauré väver samman texten med musiken: körens många röster speglar och speglas av de instrumentala stämmorna i en sällsam kombination mellan sakral höjd och romantisk intimitet.
Med sitt upphöjda ljus förebådar Cantique det överjordiska Requiem som Fauré skrev drygt tjugo år senare. Särskilt i delarna Kyrie, Agnus Dei och In paradisum är det lätt att hitta spår av Cantique. Ofta uppförs styckena tillsammans – som lyssnare ges man med det möjlighet att utforska såväl gemensamma drag som kontraster i dessa två av Faurés mästerliga verk.
Hedvig Ljungar
Ungefärlig konsertlängd: 2 timmar inklusive paus
Biljetter
Fler konserter
Ett jublande sekel med Radiokören
Musik av Arvo Pärt och Johann Sebastian Bach står på programmet när chefsdirigent Kaspars Putniņš leder Radiokören i den första av flera konserter under säsongen som uppmärksammar körens 100-årsjubileum.
Ett glimrande sekel med Radiokören
Radiokören och chefsdirigent Kaspars Putniņš intar Berwaldhallens scen för den andra konserten i körens 100-årsjubileum.
Ett målande sekel med Radiokören
Radiokören under ledning av Marc Korovitch i musik inspirerad några av historiens främsta konstnärer och deras verk.